GAMLA HUS, VÄXTER OCH TRÄDGÅRDAR

Dagarna har blivit långa och ljusa. Våren anländer med stormsteg och vintervilan börjar vara över för den här gången. I takt med att naturen där ute vaknar till liv börjar det även denna säsong klia i de blekt sparrisgröna fingrarna och det känns närmast som ett helgerån att vara inomhus. Ännu en vår när allting möjligt beträffande trädgården. Visionerna är många och drömmarna om den paradisiska trädgården är ännu välnärda och ohotade av ogräsens framfart. 

Ibland undrar folk om det inte är väldigt arbetsamt med gamla hus. När det kommer till trädgården kunde inget vara lättare. Innan jag fortsätter kan jag kanske nämna att jag med en biologexamen i bakgrunden skrev min pro gradu om kulturföljeväxter till storgårdar i Österbotten. Därför är växter och trädgård kring gamla hus ett mycket kärt tema för mig. 

Växterna i trädgården kring gamla hus är av största betydelse. Föreställ er en gammal österbottnisk bondgård med klotrunda silverfärgade terijokipilar i allén, pelarasp utspridda på gräsmattan, allehanda krypande och småvuxna gula tuijor, bolltuijor och så litet rödbladade träd om vart annat. Gärna ska största delen av buskarna också vara intäckta med säckväv vintertid. Man får en krypande känsla av att något är fel. When in Rome do as the Romans do. Har man förmånen att förvalta ett gammalt hus är det en ypperlig idé att i trädgården ha växter som man även hade på mormorsmors tid. 

Det är här enkelheten kommer in. Gamla hus går utmärkt ihop med ett visst mått av lathet eller snarare visdomen i att låta bli att skapa mer arbete än nödvändigt åt sig själv. Det förstod också mormorsmor som hade fullt upp med att odla potatis, mjölka korna och snyta sina ungar mellan att hon bakade bröd, spann och vävde tyger till den gedigna syskonskaran. Trädgård är ett relativt nytt fenomen. Fenomenet började från herrgårdarna. Därifrån spred det sig till prästgårdar och så småningom tog bönderna efter. När prydnadsväxter började odlas på mormorsmors tid rörde det sig uteslutande om fleråriga, härdiga växter med kraftiga tendenser att sprida sig. På det sättet behövde ingen tänka på ogräsrensning, prydnadsväxterna själva kvävde alla andra växter.

Har man en gammal trädgård ska man också vara försiktig när man gräver i trädgården. Om man gräver upp ett område i sin trädgård kan vilka undersköna växtskatter som helst dyka upp när de befrias från den kvävande gräsmattan. Det gäller att hålla upp ögonen. På vår gård har till exempel en ekplanta plötsligt dykt upp i det som i den ursprungliga storslagna visionen kallades Gudinnornas trädgård. Vad kan väl vara bättre växtplats än den som växten själv valt.

Nedan följer en lista på tåliga, spridande växter som är kulturföljeslagare det vill säga de finns där kulturen är gammal och har varit intensiv, t.ex. i städer, herrgårdar etc.

Vanliga kulturföljeslagare i Österbotten	Övriga gamla odlingsvärda växter
Akleja/lehtoakileja Aquilegia vulgaris	Luktviol/tuoksuorvokki Viola odorata
Sibirisk nunneört/jalokiurunkannus Corydalis nobilis	Kattmynta/kissanminttu Nepeta cataria
Humle/humala Humulus lupulus	Poetnarciss/valkonarsissi Narcissus poeticus
Såpnejlika/rohtosuopayrtti Saponaria officinalis	Tusensköna/kaunokainen Bellis perennis
Trädgårdsnattviol/illakko Hesperis matronalis	Fingerborgsblomma/Rohtosormustinkukka Digitalis purpurea
Pepparrot/piparjuuri Armoracia rusticana	Stockros/tarhasalkoruusu Alcea rosea
Myskmalva/myskimalvikki Malva moschata	Stormhatt/aitoukonhattu Aconitum napellus
Libbsticka/liperi Levisticum officinale	Brandlilja/ruskolilja Lilium bulbiferum
Trädgårdsförgätmigej/puistolemmikki Myosotis sylvatica	Daglilja/päivänlilja Hemerocallios fulva,     H. lilio-asphodelus
Vallört/Rohtoraunioyrtti Symphytum officinale	Luktpion/jalopioni Paeonia Lactiflora Bondpion/tarhapioni Paeonia officinalis
Krollilja/varjolilja Lilium martagon	Gullviva/kevätesikko Primula veris
Knölklocka/vuohenkello Campanula rapunculoides	Trädgårdsiris/saksankurjenmiekka Iris Germanica hybr.

Ett varningens ord måste ännu utdelas när de gäller de här växterna. De är gjorda för att överleva, vilket de delvis gör genom att sprida sig. Plantera växterna där de tillåts sprida sig, eller där man kan begränsa deras framfart med till exempel gräsklipparen. I åratal efter att husfolket lämnat huset sticker de här växterna varje vår upp sina näpna ansikten ur den bortglömda fädernejorden.

På Byggnadsvårdsföreningens vårmöte 2.5.2015 på Stundars har ni möjlighet att höra mer om gamla växter och trädgårdar när undertecknad berättar mer om ämnet.

Anette Norrgrann